söndag 14 december 2008

Rapport från Zimbabwe


I mitt jobb för SV ingår samarbete med partners i ett antal länder. Jag har nu varit en dryg vecka i Zimbabwe och i Sydafrika för att jobba med de utvecklingsprojekt vi har tillsammans. Här följer en till liten bild av den kaotiska situationen i Zimbabwe i förra veckan.

Jag antar att du följer med i media beträffande Zimbabwe? Finns i stort sett ingenting för befolkningen, om du inte kan betala med US-dollar. Zimdollar har intet värde. Nu är det USD som gäller, och det finns naturligtvis inga mängder i landet, eftersom det inte finns något att exportera och att sälja för att få in dessa USD. Svartväxling sker numera öppet. Kilometerlånga köer till bankerna för att få ut sina små löner i Zimdollar, som sen oftast måste växlas till US för att handla för. Inflationen är hyper, många miljoner procent. Den Zimdollarsedel på 10.000.000, som visas påbilden, var i förra veckan värd ca sju svenska kronor, kanske 50 öre nu. Tala om finanskris!

Kolera breder ut sig. För några dagar sedan var det officiellt 16.000 fall och 500 döda. Nu påstår Regeringen att prblem är löst. Vem tror på det? Tappvatten går inte att dricka. Vatten måste köpas. Folk hälsar nu inte genom att ta i hand, man ”boxas” för att minska smitta. Folk är hungriga, flertalet sjukhus är stängda. Brist på personal och medicin. Aidssjuka får egentligen ingen vård. Skolorna funkar inte, bl a för att lärarna står i kö för att ta ut sina löner från banken….. och lönerna räcker nästan bara till bussbiljetterna för att ta sig till o från jobbet. Däremot finns det gått om bensin och diesel nu, men få har råd att köpa.

Kriminaliteten är skyhög. Folk har ju inget, utan många rånar och tar det som går. Att som svensk röra sig helt fritt ute, eller utanför bilen, är naturligtvis inte att ens tänka på. Att försöka att fotografera ute i stan vore bara dumt….

Militärer slåss mot poliser. Slagsmålen handlar bl a om att poliserna är ute på stan och kan dryga ut sina statliga löner med mutor, medan soldaterna mest är inne i sina förläggningar.

President Mugabe, ministrar och andra från regeringen försöker att ”lugna” befolkningen genom att ge sakliga (?) rapporter i t ex morgonprogrammet ”Good morning Zimbabwe”. Skulden ges på banker, svartväxling, utlandet mm.

Ingen tror väl längre att den politiska överenskommelsen efter valet ger nåt gott. Tsvangirai håller sig tydligen mest utanför landet och diskuterar med andra länder, när han skulle göra mest nytta här, men å andra sidan fick han ju knappast någon makt alls efter valet, trots överenskommelsen. Det är dessutom livsfarligt för honom att vara i Zimbabwe.

Trots det kaotiska läget så har folk fortfarande en framtidstro o försöker att kämpa på. Fantastiskt, men alla är ju medvetna om att något kommer att hända, som ger en förändring. Frågan är bara vad och när. Nu kanske, i morgon kanske, nästa år kanske? Hur som helst så kommer det att lång tid att återskapa ett fungerande samhälle. Men när en vändning är i sikte så kommer säkert andra länder att stå i kö för att skicka hjälp och att bistå. Man knackar redan på dörren….