söndag 29 mars 2009

12.900




Tänk vilka fantastiska fåglar tranorna är.
I dag var vi ute vid Hornborgasjön, 15 km från stan.
Tranorna gästar nu sjön för att vila, äta dansa och älska. Om några veckor drar dom vidare upp till norra Sverige. Flertalet av tranorna övervintrar i Spanien, men när våren kommer så drar dom upp till norra Europa.
De totalt ca 50.000 tranorna rastar först på ön Rugen i norra Tyskland, delar sig sedan i två grupper, varav ca 25.000 kommer till till just Hornborgarsjön - varje år, trangeneration efter trangeneration Nu är det nästan 13.000 tranor vid sjön, på bekvämt "tittavstånd". Otroligt.
Hornborgarsjön ger tydligen exakt den miljö som tranorna behöver. Grund sjö, där dom kan sova (stående) skyddade från rovdjur, få mat (numera många ton säd som läggs ut. Tidigare potatis från odlingarna för brännvinsbrännimng), fredat område mm.
Tranan blir, tror jag, 12-15 år, lever hela sitt vuxna liv i parförhållande och tar väl vara på sina kompisar, som inte riktigt orkar med de långa resorna.
Och, vad vackra dessa stora fåglar, med vingbredd på över två meter, är. Besök gärna Hornborgasjönmmellan Falköping och Skara! Tranorna stannar nog än ett par veckor.

fredag 20 februari 2009

Trassligt värre




För någon vecka sedan var jag på ett möte på LRF, Lantbrukarnas Riksförbund, och deras nya fina konferensvåning i Stockholm. Utmärkta lokaler där intet fattas och så långt från lantlig miljö man kan komma..

Men sen,, på vägen ut, råkade jag kolla bakom ett skåp på vilket en router för trådlösa datorer hade sin plats och i vilket ett par andra tekniska konferensmojänger fanns. Där bakom – där fanns det enda som påminde om landsbygd och lantbruk. Där fanns en kabelhärva jag aldrig sett maken till, och förvirrande lik ett stort knippe med hö.

Tänk vad dom kan anpassa sig, våra kära bönder!

måndag 2 februari 2009

”Vi arbeider på saken…..”

Jag var i Norge, i Oslo för några dagar sedan. På morgonen vräkte snön ner och att släpa min väska ner för ”berget” till centrum för dagens möte, kändes övermäktigt. Hotellreceptionen ringde i god tid och beställde en taxi att komma klockan 07.50 för mig och en svenska och en litauiska.

V går ut på gatan och väntar i snögloppet på taxin – som INTE kommer. Efter en kvart ringer jag till taxibolaget och frågar vad som hänt. - Jo, säger den manlige telefonisten ”Vi arbeider på saken”. Jaha, och när kommer taxin då, frågar jag. - Vet inte blir svaret, men kanske snart. - OK, då, säger jag, och antar att det rör sig om några minuter till.

Efter ytterligare ca tio minuter ringer jag på nytt till taxibolaget med samma fråga.- Var är taxin?. Svaret är detsamma – ”Vi arbeider på saken” – men vi kan ringa dig när vi vet. OK, mitt mobilnnummer är +46 708..... Oj då, säger taxikillen, vi får inte ringa utomlands. Nu blir jag irriterad och frågar om det är ett litet bolag, som inte har så många bilar. - Nej då, blir svaret, det är Oslos största. Jag avslutar samtalet, det är ju ingen idé att prata med en trävägg som bara har standarsvaret ”Vi arbeider på saken” när det främst gäller att skicka en bil, som jag har bekräftelse på skulle kommit 07.50, för snart en timma sedan, och när det inte heller beror på snön heller, som han säger...

Helt plötsligt kommer nu en taxi från ett annat bolag och tar oss dit vi skall i en varm och skön bil...fast det var ju ett litet bolag förståsss.

Sensmoral: Norska stora taxibolag som ”arbeider på saken” skall man akta sig för. Särskilt när bolagets ledning dessutom inte har en aning om hur det skall skötas.

Jag arbeider på saken!

Norsk-svenska hälsningar

Lennart