Jag är i Bukarest nu, Rumäniens vackra men slitna huvudstad, med ca två miljoner invånare i en stad med fullkomlig kaotisk trafik och för få parkeringsplatser för den starkt växande bilparken. Rumänien i sin helhet har nog ungefär 20 miljoner invånare med tre olika etniska grupper. Dels är det rumänerna, som är i majoritet, dels minoriteterna som är och romer. Så här lite ”utifrån” ser man ut att kunna leva i största samförstånd, men gluttar man lite på ytan ser man konflikterna mellan dessa grupper, men ingen vågar egentligen prata om det.
Sedan några år är också Rumänien en del av EU. Man har gjort sitt yttersta för att passa in i EU-systemet, ändrat lagar och förordningar, demokratiserat valprocesserna, låtit föreningar och organisationer få ökade möjligheter att både ifrågasätta och att kritisera myndigheterna och etablissemanget. Det är bra.
Här är jag som deltagare och medverkande i ett projekt, stött av U-kommissionen, om transparans i myndigheternas agerande i det offentliga systemet., Detta betyder att vi har träffat en lång rad representanter för myndigheter och organisationer och diskuterat frågorna. I gruppen ingår, förutom vi fem svenskar rumäner och några ungrare. Det har varit oerhört intressant och vi svenska har nog fått mer än en tankeställare om hur det nu egentligen ser ut kring detta i vårt eget land. Är myndigheterna tydliga i sin information? Kan media få del av rätt material och fullgör politikerna sin roll som representanter för ”folket”? Tänk efter lite, har vi vanliga medborgare möjlighet till ett demokratiskt deltagande i samhället också mellan valen?
Projektet fortsätter och i slutet på augusti skall vi göra liknande studiebesök och ”undersökning” i Ungern, och i november är det Sveriges tur. Det skall onekligen bli spännande att se och jämföra.
Sen är det ju ändå härligt att konstatera hur viktigt EU-medlemskapet är för rumänerna. Överallt vajar EU-flaggan, tillsammans med den rumänska flaggan, som en symbol för mervärde, öppenhet, samarbete och status, men ändå väl medvetna om alla de problem kring ekonomi, demokrati, och samarbete inom landet, som återstår att lösa.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar