Unionen är tillbaka

Nu har den startat –Unionen! Den här gången är det inte Unionen mellan Sverige och Norge. Den unionen upphörde för nästan exakt hundra år sedan. Nu är det fackföreningen Unionen. Den blir en koloss, men förhoppningsvis inte på lerfötter. Det är de två fackförbunden SIF, Svenska Industritjänstemannaförbundet, och HTF; Handelstjänstemannaförbundet, som slagit samman sina påsar till ett av de absolut största fackförbunden i landet. Inte illa. Jag är medlem, och också ledamot i klubbstyrelsen på vårt centrala kansli.

Visst är det fantastiskt att allt blir större och större. Kan företag eller organisationer inte växa på naturlig väg så slår man samman till större enheter, för att därmed utgå från att man kan jobba än rationellare. Att detta gäller vissa företag med stora maskininvesteringar etc, det kan jag förstå, men att det skall bli samma effekter när det gäller fackförbund och föreningar har jag inte samma förståelse för - men det ligger jui i tiden......

En fackförening, ett politiskt parti, en pensionärsförening, ungdomsförening mm har ju sin största investering i ett antal aktiva medlemmar. Blir man mer aktiv av att några få får de uppdrag, som finns till förfogande och av att avståndet till dom som beslutar blir längre? ( Det är väl det som kallas korporation, eller hur?) Knappast blir medlemsaktiviteten intensivare, men besluten blir naturligtvis tyngre, det kan vi ju hålla med om.

Det skall bli intressant att följa utvecklingen i vår fackförening, Unionen, som nu skall företräda åtskilliga hundra tusen medlemmar, verkligen intressant.

Skall detta lyckas, att få ett starkare fackförbund, som jobbar för sina medlemmar, så kräver det av alla medlemmar och förtroendevalda att visa att vi finns och att vi behövs. Vi måste synas i vår kommun och på vår arbetsplats annars fortsätter säkert tappen av medlemmar i accelererande fart. Det vore inte bra för någon, och absolut inte för demokratin i samhället.

Leve Unionen!