För ett antal år sedan jobbade jag i perioder i Sri Lanka, ön öster om Indien som är dubbelt så lång och dubbelt så bred som Gotland, men med ca 20 miljoner invånare. På kontoret fanns det en liten söt städerska och allt-i-allo. Hon hade ett underbart leende. Varje morgon mötte hon i trappan med sin sopkvast, sitt leende och ”Are you happy sir?” Trots att hennes skönhet hade sina små brister genom att tänderna satt på alla sätt i munnen, utom vertikalt, charmades vi av henne. Vårt positiva humör för dagen var räddat! (Fast visst låter det bättre och inte så påträngande ,som det skulle gjort på svenska med ”Är ni lycklig, herrn”).
Metro, den stora världsomfattande gratistidningen, hade idag temat ”lycklig”. Man lät tidningen genomsyras av begreppet att vara glad, att le, att vara positiv. Ett stort solgult ansikte med texten ”smile” prydde förstasidan. Man har frågat läsare över hela världen vad som gör dem lyckliga, och hur lyckliga de är. Lyckligast är folk i Danmark, Schweiz, Österrike Island. Sverige kommer på delad femteplats med Finland och Australien, konstaterar man. Minst lyckliga är man i Tanzania, Zimbabwe, Moldavien Ukraina, Armenien osv.
Hur man nu kan mäta detta, vet jag inte men egentligen är det väl inga oväntade resultat. Välfärdsstaten, direktdemokratin, tolerant samhällssystem och livsbetingelserna i övrigt påverkar i både de ”lyckligaste” och de ”olyckligaste” länderna, men med olika resultat.
Ruut Venhoven, en professor från Nederländerna som forskat i detta under 30 år, konstaterar helt enkelt att lycka det är hur mycket du tycker om livet, enligt Metro. Han säger också att män är lyckligare än kvinnor, kanske på grund av att män dragit större nytta av jämställdheten som skapat nya krav på främst kvinnorna. Vidare, den som har en partner är lyckligare än den som saknar detta, och sex har absolut sin betydelse, bl a som smörjmedel i relationen.
Allt detta är ju egentligen självklarheter, men tack ändå Metro, som ger oss en tankeställare och dessutom idag presenterar en tidning med mer positiva rubriker och med uppmaningar att le mot varandra. Smile!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Jo det är ju skitbra! Men är det verkligen sant? Är vi lyckligare idag mer än nånsin? Jag blev lite paff av artikeln för enligt information jag har fått på alla håll verkar det vara precis tvärtom. Enligt Stefan Kleins "Lyckoformeln" ex så ökar deppresioner, stress, ångestsjukdomar etc lavinartat i alla industriländer och hotar att bli 2000-talets pest. Självmorden blir också vanligare och vanligare. Om utvecklingen fortsätter kommer deppresioner hos kvinnor ställa till med mer skada än alla fysiska och psykiska sjukdomar. Sen beror det ju naturligtvis på vilket samhälle man jämför med... vi borde ju vara lite lyckligare nu än under digerdöden... Kanske ökar lyckan mycket hos en viss grupp i samhället? Jag vet inte hur han kommit fram till sina resultat.
Men i och med att jag aldrig hört att det skulle vara tvärtom, att vi blir lyckligare och lyckligare, blev jag lite fundersam om det kanske finns ett underliggande politiska motiv till artikeln. Ett slags understöd till den inslagna linjen som västvärlden tagit.
/David
Hej David. Kul att du komemnterade. Inte är jag någon expert på lycka, och visst trodde jag att vår världs stressande och hets skapade mer olycka än lycka percis som du. Det var ändå skönt att för en gångs skull se att det positiva tog överhanden över det negativa. Det är väl som jag själv konstaterade knepigt att mäta lycka. År det känslomässig lycka, materiell lycka eller kanske en blandning?
Lennart
Min teori är att man ofta "glömmer bort" att vara lycklig över det som man har all anledning av att vara lycklig för att pga att alla krav ökar så försvinner det där självklara och enkla, som gör en glad helt enkelt.
Man kan alltid må bättre, bo bättre, bo billigare, jobba mer eller mindre, ha finare bil, större bil, mer semester, äta bättre, vara smalare eller snyggare, motionera mer, ha ett fritidsintresse, ett perfekt inredd bostad, friska glada lyckliga barn, som helst inte ska vara på dagis, men man ska jobba heltid helst vara en framgångsrik företagare, ha minst en hobby för att utveckla sig själv, ha mer egentid osv osv osv osv.
Så länge vi inte stannar upp och ser att det finns anledning till att uppskatta det läge som vi är i NU, så kommer nog snurran bara att fortsätta. Tyvärr.
Maria
Skicka en kommentar