Zimbabwes president Mugabe har fått delta på mötet mellan EU och Afrikas stater i helgen. England har genom detta bojkottat mötet av den anledningen att de europeiska länderna tidigare varit överes om att utesluta honom från dylika möten.
Jag tyckeer det är bra att han fick vara med och fick ta del av världens kritik. Att sen Sverige och några andra länder fick ta del av Mugabes kritik kanske inte spelar så stor roll. Det ökar ju bara intresset för vad som händer och inte händer i Zimbabwe.
Det är förfärligt i Zimbabwe, främt p g a en misskött politik. Jag har varit i Zimbabwe säker 20 gånger sedan 1993, senast för några månader sedan. Folk svälter, hiv/aids mm har gjort att man nu har bland världens lägsta medelålder med 34 år! Inflationen är 8.000%!! Det är brist på allt. Det enda man har är köer, köer för mat, för bensin, för busstransporter, för att få pass och kunna lämna landet osv. Allt köar man för. Lönearbete finns knappt längre, arbetslösheten är ca 85%!
Men folk tycks klara av att gå vidare ändå. Man ser en framtid, är ändå stolta att vara Zimbabwier och att representera sitt land. Men hur skall det gå? Kan det bli värre.
Vår stridbara ambassadör i Zimbabwe, Sten Rosander, har kommit i blåsväder för sin frispråkighet om läget. I ett mail från honom för någon vecka sedan skrev han att det är svåra angrepp på honom som person, särskilt i The Herald, som är Zimbabwes ledande tidning, om man nu kan tala om ledande.... Vi hejar på Sten och stöder homom i sitt jobb och hoppas att det ändå för med sig att folk verkligen reflekterar över orsak och verkan.
Det om de omvärldsfrågor som fyller mitt huvud just nu, och detta självklart med omtanke om alla de vänner personer jag lärt käna i detta vackra och fina land - som det alltså kunde fortsätta att vara.
Nu är det snart jul.
Annat är väl egentligen ganska banalt men dagen till ära, så här nära jul har Carita o jag varit i Jönköping för att handla julklappar, strosa runt på A6 och äta lunch på Ikea. Massor med folk gjrde precis som vi, åkte till A6 idag. Det fullt överallt.
Jag undrar vem som gläder sig mest åt julklappar. Är det den som får presenterna, eller är det den som ger bort dom. Faktiskt så tror jag att det är den som ger bort.... av det enkla skälet att det skapar mycket positivt fundrande om VAD som skall köpas. Att alltså få tänka igenom vad han eller hon verkligen önskar sig från just MIG óch att faktiskt vilja göra nån annan glad att få bry sig. Visst är det fint, om man nu tänker så. Sen blir ju affärsmännen glada också att vi spenderar så mycket av våra surt förvärvade pengar på en massa både nyttiga och onyttiga saker, men det är ju en annan sak, det.
Jag är ju oftast inte så snabb med att handla julklappar, så jag väntar nog ett tag till...
God jJl!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar